Att leva med cancer 7 – lite om Hallå och hur snabbt det vänder

Tack alla ni som läser mina bloggar och ger så fin respons, det är bra för egot att uppmanas skriva mer. Det kreativa är märkligt helande och i skrivande stund, ja då har vi vänt åt fel håll. Kan man tala om återfall i sjukdom, tja varför inte. Var fast bestämd om att åka hem som i morgon, blir jag garanterat kvar helg och en bit på nästa vecka.

Var så övertygad om att se Förklädd Gud i morgon på Folkoperan, men så blir det inte. Min inastant i matstrupen (nätet ni vet) har beckat igen och måste nu rensasas. En liten avloppsrening står på listan. Under tiden 24 timmar utan mat och dryck. Helt klart matorgiernas tid är förbi och frågan är om förändrade matrutiner- kostnader är avdragsgilla. Annars blir det dyrt-dyrare att vara sjuk.

Fick därtill lite lunginflamation som nu behandlas med antibiotika. Håller på att bli en intravenösmatad trött på sjuk, men som måste gilla läget. Så all medicin, mat och dryck sker via slang. Måste tänka på hur det är att äta själv så inte kroppen glömmer den funktionen. Men snäll personal gör det uthärdligt.

Nu kom det jag längtat efter rörmokaren – det blir om allt går vägen operation kväll sa min snygge narkosläkare, som hade sällskap av ortoped, tål att tittas på:) åtminstone piggare. Som ska bli narkosläkare ”hänger” med hela natten. Nåväl en glädjande överraskning mitt i allt, dag ca 21.00.

Mina naglar skapar problem då inte lacken går att ta bort normalt men de brukar lösa sig. Men syreupptagningen fungerar åt det bättre hållet. Fröken fåfäng vill så gärna ha sina naglar intakta.

Tänk att livet blev så mycket lättare. plötsligt. Nåväl har jag berömt tålamod som jag önska jag besatt. Vi har en liten ”Hallå”, en dam några år äldre än jag som när hon känner sig ensam ropar ”Hallå”. Det känns så övergivet, hon har delat rum men när ensamheten eller är det ångest tränger på finns bara Hallå. Personalen gör allt för att hjälpa henne och själv skulle jag nog be Hallå sluta hallåa, så någon vårdmänniska finns inte i mig. Men söt är Hallå och pratar glatt på när hon får sitta i korridoren. Sjukdom är ett brett spektra helt klart.

Minns på Gröne Jägaren puben och restaurangen där vi Bajen-lovers går, att personalen hade arbetsrockar där det stod ”vi heter inte Hallå” detta då många i beskänkt tillstånd blev kallade just Hallå. Men är man som min lilla Hallå äldre och sjuk, känner sig ensam så är det henne förlåtet. Så jag lyssnar med jämna mellanrum efter Hallå det känns tryggt och en vetskap om att hon lever.

Nu är det 1.45 kvar till operation och troligen sova natt. I morgon skall jag vakna som nyrensad och färdig för lite strålning, omgång två. Sedan kan man börja se framåt igen. Tack ni som följer var rädda om er man vet aldrig när det vänder.

Glädjande besked det fanns inget skräp i matstrupen, kanske hade den försvunnit under min långvariga fasta, men borta var det. Så jag firade med halv portion tomatsoppa, Loka och mjölk. Nu avvaktas ronden och nästa strålning. (23 mars 207)

ja en liten lapsus blev det idag, jag skulle enligt Huddinga strålas på SöS, men väl där visade det sig att jag skulle till Radium på Karolinska, allt gick bra dock och med tanke på vilket tryck det jobbas under och imorgon blir det rätt adress.

 

 

 

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s