Nu stundas nytt familjehem för fagerstapojken

Från ett helvete till ett annat eller. Pojken som inte fick använda rullstol och som till slut blev så rädd för familjehemsfadern att han rymde från familjehemmet, väntar på ny placering. Detta kunde varit rubriken i VLT  (Västmanland Läns Tidnng) Västerås

”FOSTERPAPPA ”JAGADE RULLSTOLSBUNDET FOSTERBARN MED BIL.

Polis och socialjour fick ingripa efter det att pojken ringt 112.”
Men vem trodde väl att länets största och enda tidning skulle  bry sig. Och definitivt inte den lilla lokaltidningen som sitter i knät på tjänstemän o politiker.
Nu planerar socialchefen eller är det sjuksköterskan Christina Kaloinen, för en ny placering för att en sjuk pojke skall bli frisk i ett annat familjehem.
Historien om Fagersta Kommun och deras socialförvaltning/nämnd börjar bli så sjuk att de flesta berörda börjar tro att Christina Kaloinen är den enda friska. Även om hon inte har kunskap om social förvaltning borde hon rimligtvis i sin utbildning som sjuksköterska veta en del om fysiska sjukdomar. Däremot begränsat när det gäller den psykiska delen.
Fick veta att det är svårt att rekrytera socialsekretrare till Fagersta och allt fler slutar.  Förstår det. Fagersta Kommun har alltid haft en usel socialförvaltnng med något litet undantag. Måste berätta att Christina Kaloinen skickade brev till grannkommunens socialförvaltning och ifrågasatte en anställd socialsekreterare eftersom den personen hade anmält Fagersta Kommun till socialstyrelsen. Som en knorr hade Christina Kaloinen hotat med att samarbetet kommunerna emellan skulle upphöra.
Jag funderar lite över Ulrik Lindgrens och Röster För Barns samtal när han sa att kommunerna måste få tid på sig att implementera nya lagar. I Fagersta verkar man inte ens känna till de gamla lagarna inom socialtjänstlagen. Om man goglar på socialchefen i Fagersta ser man att hon under flera år varit i hetluften, ”Som P4 Västmanland rapporterat så har en förbundsjurist på LO TCO:s Rättsskydd i Stockholm tröttnat på den behandling hon fått av socialchefen i Fagersta. Förbundsjuristen har fått vänta en månad på att få ut en offentlig handling, en så kallad Lex Sara-anmälan från 2001, som skulle handla om personalsituationen på äldreboendet Norrbygården – en arbetsplats med många problem som LO:s rättsskydd nu vill granska närmare. Men utan den aktuella anmälan blir det svårt. Nu säger socialförvaltningen i Fagersta att det inte finns någon Lex Sara-anmälan år 2001.- Vi har gått igenom handlingarna, och vi har ingen Lex Sara för 2001. Vi kan inte lämna ut någonting vi inte har, säger Christina Kaloinen, socialchef i Fagersta.                                                                                                                                  – Vi har ju ingen glädje av att dölja någonting; vi är ju till för att visa vad som finns, säger Kaloinen till P4 Västmanland.”

Nej men helt klart har kommunen glädje av att förstöra en familj o deras barn. Det intressanta är att de familjehem kommunen använder sig av är mycket tveksamma. Av döma om de rapporter jag fått från de tre familjehemme som anlitats för det tre syskonen, är det tveksamt om de är godkända om så är på vilka grunder. En familjehemspappa som försöker köra på en rullstolsbunden placerad, hotar med polisen, barnpsyk. En annan familj som förbjuder den placerade att använda mobiltelefonen (mot gällande lag), förstör samtalen när den biologiska familjen ringer, sitter bredvid och lyssnar på samtalet för att inget sk olämpligt skall sägas. Inte tillåter barnet att träffa sina syskon eller ha kontakt med dem. Listan skulle kunna bli längre. Det tredje familjehemmet som hotar barnet med att det inte får komma hem igen. Som tvingar barnet att vara barnvakt till en äldre flicka med förståndshandikapp.

Jag lyssnade på Joakim Friman och tänkte det är ju några år sedan. Men ser att graden av vanvård förfinas i kommunernas tjänst. Jag brukar inte gilla uttrycket att socialtjänsten kidnappar barn, men snart börjar jag undra om det inte är så. Man är snabb att tala om för den biologiska familjen att de inte kommer att få tillbaks barnen vilket är tvärtemot vad som står i socialtjänstlagen och LVU. Ju mindre barn desto större ovilja från socialtjänsten att låta barnen förenas med biofamiljen även om det skulle vara fullt möjligt. Däremot släpps många tonåringar hem kanske av den enkla anledningen att ryschpyschtiden är förbi och man måste vara en stor älskare av barn för att jobba med tonåringar. De familjehemmen är troligen ganska få.

Sedan skall vi inte glömma alla de fall är socialtjänsten tittar bort, vilket man troligtvis gör när det gäller sk finare familjer. Det verkar lite som att en ”fin” familj har fritt fram att behandla sina barn hur som helst. I statistiken finns väldigt lite sk fina familjers barn. En väninna till mig har ett fint familjehem att tacka för att hennes liv blev förstört. Hon förhindrades att delta i några uppgifter i familjen med hänvisning till att hon i alla fall inte kunde. Hon satt i källaren och åt mat när fina familjen i Göteborg hade sina middagar. Hon lämnades som 8 åring ensam på nyårsafton för att fina familjhemmet skulle på fest.

Det är en fantastisk tjej och ett under att hon är den hon är. Men det mest av viktiga hörnstenar i livet har man tagit ifrån henne, självtillit och självkänsla och förtroende. Om jag skulle tolka Ersättningsnämndens utlåtanden om vem eller vilka som får avslag, skulle den här tjejen inte kvala in. Troligen räknas inte psykisk nedbrytning som tillräckligt grovt.

Så sitter jag här o arg över Sverige, läser om mina styvbröder o styvsystrars sorg, deras förhoppning om ersättning, etc o hittar att Schweitz ända fram till början på 1980 talet tog barn från fattiga ensamstående mammor och sålde till bönderna som arbetskraft. Schweiz demokratins land nummer ett eller hur var det nu.

I ” Schweiz handlar det om ”de stulna barnen”, en plågsam historia som just nu debatteras efter att regeringen gett en officiell och ceremoniell ursäkt.

Det höll på ända fram till 1981. Myndigheterna tog barn från familjer som bedömdes som alltför fattiga eller allmänt odugliga. Barnen placerades i bondefamiljer som satte dem i hårt och obetalt arbete. Inte sällan utsattes de för misshandel, svält och sexuella övergrepp. Flertalet – det handlar om runt hundratusen barn – fördes bort i mitten av 1900-talet men fosterhemspolitiken fortsatte långt senare.

Systemet breddades till att omfatta ogifta tonårsmammor, skolbusar och personer som ansågs vara lösaktiga, alkoholiserade eller arbetsskygga. De skyfflades undan på mentalkliniker, vårdhem eller fängelser. Undan offentligheten. En del hamnade på hem där de misshandlades och utsattes för övergrepp. Andra tvångssteriliserades eller tvingades ge bort nyfödda barn.”

Ta bort landet i artikeln – det skulle kunna vara Sverige.

 

SR Aftonbladet, Expressen, SVD, DN, SVT, TV4  Nyheterna Alliansfritt Sverige, Metro, Uppdrag Granskning

 

Annonser

5 responses to “Nu stundas nytt familjehem för fagerstapojken

  1. Göran Grauers

    Så har du också de hundra tusentals stulna barnen i Spanien, tydligen likadant som i Schweiz. Där börjar sanningen så smått läcka fram nu, men ingen myndighet vill ta i det. Detta pågick också efter Francos död.

  2. Reblogged this on RosenRasande and commented:

    https://anneskaner.wordpress.com/2013/04/29/nu-stundas-nytt-familjehem-for-fagerstapojken/#more-1744843

    JAG ANKLAGAR
    Det finns gränser hur en socialförvaltning/nämnd får bete sig. Pojken som rymde från familjehemmet efter rädsla för hot är nu utan föräldrarnas vetskap placerad i ett nytt familjehem. Socialtjänsten i Fagersta informerade inte om rymningen eller omplaceringen. Jag anklagar härmed Fagersta Kommun för brott mot Barnkonventionen och Europakonventionen För Mänskliga Rättigheter. Sveriges mest välrenommerade Vänsterkommun, Fagersta, har en skamfläck som är så stor att Vänsterpartiet i Sverige borde skämmas. Hur kan en inkompetent socialarbetarkår med en inkompetent socialchef få fortsätta sitt jobb på en av de viktigaste posterna vi har inom en kommun.
    Jag anklagar Fagersta Kommun för att uppsåtligt förstöra en från början fungerande familj, där mamman varit ledande vänsterpolitiker i 7 år. Samma politiker hon samarbetat med har nu varit med o beslutat omhänderta hennes barn. Ordförande i socialnämden är så feg att han inte ens vågar hälsa eller säga hej till mamman när de möts i affären. Jag anklagar FagerstaPosten lokaltidningen i Fagersta för feghet o bristande journalistisk kompetens eftersom man känt till hela den här historien utan att lyfta ett finger av rädsla för politiker o tjänstemän. Jag har alrig ens tänkt tanken att demonstrera i Fagersta utanför Kommunkontoret men nu är vi på gång och det hoppas jag blir en riktig djävla skam för hela Kommunen. I denna Kommun har mina barn växt upp, I denna Kommun har socialtjänsten aldrig fungerat inte nu och inte under socialdemokraterna.
    När skall kommuner i Sverige som bryter mot alla lagar och regler granskas och ställas till svars för sitt beteende,
    Följande namn förtjänar att publiceras:
    Ola Wahlsten, platschef för lokaltidningen FagerstaPosten, vars ägare finns i Västerås (VLT)
    Kommunalrådet Stig Henriksson (V) som inte vågar ta i tu med rättsrötan i sin egen kommun.
    Agnet Lennartsson, utredare och socialsekretare för barnen och den biologiska familjen.
    Sari Korpelin, enhetschef på IFO i Fagersta Kommun
    Christina Kalionen Socialchef sjuksköterska
    Niklas Nisse Bergström, 1:e vice orfdörande i socialnämdnens (socialdemokrat)
    Teemu Sulin ordinarie ordförande i Socialnämnden för Vänsterpartiet

  3. Pingback: Nu stundas nytt familjehem för fagerstapojken | RosenRasande

  4. Du vet varför man familjehemsplacerar barn va? Bra. Då vet du också att precis varenda möjlighet till ett fungerande liv för barnet i sin ursprungliga, biologiska familj är uttömd. Innan man ens kommer i närheten av ett beslut om familjehemsplacering har barnet farit så illa i sin biologiska familj att det troligtvis aldrig kommer att kunna leva ett normalt liv igen. Någonsin.
    Alla som har någon form av insyn i hur socialförvaltningar fungerar vet att det förhåller sig på det viset. Det finns helt enkelt alldeles för mycket för en handläggare att förlora på ett beslut om familjehemsplacering för att man skall våga ta det annat än vid fara för barnets liv.

    • Arvid i det här fallet anser jag att förvaltningen gjort fel, de har inte uttömt alla resurser etc, ärendet är polisanmält etc, jag vet inte vad du känner till men jag jag har tillgöng till allt matrial.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s